-
Kategorier
  • Landskap & Människor
  • Trosföreställningar
  • Forskning, rön & gamla ideal
  • Kult & Tradition
  • Bilder & Symboler
  • Runor
  • Sagor & Myter
  • Gestalter, platser m.m.
  • Sök

    Ur shoppen


    Sagor & Myter


    Jordens skapelse  •  Världsträdet Yggdrasil  •  Vanakriget
    Odens jakt på vishet  •  Kvädet om Trym  •  Iduns äpplen
    Balder & mistelnLokes straff  •  Ragnarök

    Mytologin var under forntiden en tradition, som under århundraden muntligt fördes vidare från generation till genration. Utöver ett fåtal, korta runinskriptioner finns det inga bevarade skrifter om mytologin förrän efter kristendomens införande. De tidiga verk, som anses vara de överlägset viktigaste källorna till den forna mytologins värld är den poetiska Eddan och Snorres Edda. Den förstnämna tros vara skriven någon gång under 1200-talet på Island eller i västra Norge, av okänd(a) författare. Den senare är skriven cirka 1220 av Snorre Sturlasson – en isländsk präst, skald och historiker, med hög maktposition. Han skrev den visserligen – åtminstone i officiellt syfte – enbart för att bevara och lära ut den forna skaldekonsten, och ansåg att de gamla kvädena var nödvändiga för detta ändamål.

    När sagorna uppstod finns det ingen som säkert kan svara på. Arkeologin visar att åtminstone en del av dem var i bruk under folkvandringstiden, och andra gör sina spår tydliga först på vikingatiden. Det finns emellertid spekulationer om att gudarna och myterna i Eddorna fanns redan under bronsåldern och att gudomliga grottmålningar från den tiden föreställer bland annat Oden. Egentligen kan man varken bevisa eller utesluta detta, men de flesta som undersöker området tror att religionen med sina sagor varit i utveckling under lång tid. Gudomar har genom tiderna ärats mer eller mindre vördnad utan att nödvändigtvis utesluta varandra. Det finns till exempel teorier som hävdar att myten om Vanakriget – kriget mellan gudasläktena vaner och asar – skildrar en ny, mer krigisk religion som införlivades i Norden, men som ändå bevarade de gamla fruktbarhetsgudarna. Kritikerna tror dock att kriget snarare var en skildring som inspirerats av sagor ur asiatiska religioner. Men det är tydligt att ingen klar gräns kan dras idag, såsom mellan hednisk tro och kristendom.

    Viktigt om källkritik

    Här kommer några av de gudasagor som vandrade från muntligt till skriftligt in i den isländska litteraturen att återberättas. Man får inte glömma att sagorna är nedtecknade i en nykristnad värld där avgudadyrkan ansågs vara ett brott, straffbart med döden. Sturlasson har dessutom kritiserats av nutida forskare för att ha politiska motiv med sina tolkningar. Han misstänkts bland annat för att ha underminerat kvinnornas/gudinnornas roll i sagorna. Mycket tyder på att förhållandet mellan män och kvinnor var mer jämlikt under forntiden, exempelvis eftersom gudinnorna enligt arkeologiska fynd dyrkades minst lika mycket som gudarna och eftersom kvinnor deltog i strid. Men i återberättelserna speglas ofta en mandominerad värld med krigiska gudar och passiva gudinnor.

    Trots kritiken levde Eddornas författare närmare forntiden än vad vi gör. Många av sagorna bekräftas även av arkeologiska fynd, så på det sättet har de åtminstone en kompletterande roll. Texterna bör alltså läsas med ett kritiskt förhållningssätt. Tilläggas ska också att 1800-talets och 1900-talets forskning kring den förhistoriska religionen ofta tenderade att romantisera vikingarna, det nordiska arvet och mytologin. Detta speglar den tidens anda av nationalism, men har mindre att göra med vikingar och deras samtid.




    Stöd Nordisk-mytologi.se

    Nordisk-mytologi.se finns främst för att du med intresse för nordisk mytologi ska hitta information, men behöver trots allt betala för sin plats på nätet. Om du tycker om Nordisk-mytologi.se, bidra gärna med en slant via Donera-knappen så hjälper du till att bevara och utveckla sidan.







    ©2014 Nordisk-mytologi.se • Email: info@nordisk-mytologi.se Om Nordisk-Mytologi.se / Sitemap