Iduns äpplen

(Jordens skapelse • Världsträdet Yggdrasil • Vanakriget • Odens jakt på vishet • Kvädet om Trym • Balder & misteln • Lokes straff • Ragnarök )

Idun är den enda gudinna som kan odla gyllene äpplen. Hon tar hand om dem som om de vore hennes barn och när de är mogna lägger hon försiktigt dem i sitt skrin. En gång i veckan delar hon ut äpplen till de andra gudarna, som de äter för att hålla sig unga och starka. Men en gång blev Idun kidnappad tillsammans med sina äpplen och det var en av de största katastroferna som Asgårds gudar upplevt.

Oden, Loke och Höner var ute och gick och såg att solen var på väg att gömma sig bakom träden samtidigt som deras magar började kurra. De lyckades få tag på en oxe, som de lade för att grillas över en öppen eld. Efter en stund tog Loke oxen från elden och började skära i köttet, men insåg att det fortfarande var alldeles rått på insidan. Samma sak hände efter att de ännu en lång stund grillat oxen och till sist frågade Loke vad som var fel?

En röst från det närmaste trädet svarade att köttet inte kommer att bli stekt förrän han tillät det. Gudarna tittade upp och såg en gigantisk örn, som egentligen var jätten Tjatse i förklädnad, sitta i trädets krona. De såg på varandra och nickade. Det var klart de kunde dela med sig lite av oxen. När örnen hörde det blev köttet genast klart och lika snabbt flög örnen ner och slukade varenda köttbit innan den åter vände uppåt. Loke var den som först reagerade. Han tog tag i en stock och slog mot örnen. Den svarade med att flyga ner och ta tag i stocken som Loke höll i med sina klor. Örnen flög mot himlen och lät Lokes kropp slå i både berg och trädtoppar. Han förklarade att om guden ville behålla sitt liv skulle han hämta Idun och hennes magiska äpplen åt Tjatse. Loke lovade.

När Loke kom tillbaka till Asgård besökte han Idun. Han berättade för henne att hur bra hennes äpplen än var så slog de inte äpplena som växte på andra sidan skogen. Idun hade svårt för att tro att det var sant, men hon blev förstås nyfiken på om Loke hade rätt, så hon bad honom visa henne. Han påminde henne om att inte glömma sina äpplen så att hon kunde jämföra med äpplena på andra sidan skogen. Strax efter att Idun och Loke lämnat Asgård närmade sig Tjatse i sin örndräkt. Skickligt dök han från himlen och grep tag i Idun och hennes skrin och försvann bort mot Trymheim, medan Loke diskret smög tillbaka till gudarnas boning.

Utan Idun och hennes äpplen började asarna åldras och försvagas av tiden. Misstankarna mot Loke växte och till sist avslöjade han vad som hänt. Gudarna blev arga, men Loke lovade att han kunde hämta tillbaka Idun. Han lånade Frejas falkhamn, flög till Trymheim och fann gudinnan. Tjatse var inte hemma när Loke kom dit och hans hopp växte. Han hade en plan. Loke förvandlade Idun till en nöt och flög så snabbt han kunde därifrån med nöten mellan klorna. Så snart Tjatse kom tillbaka satte han iväg i sin örnhamn efter Loke. Han tog snabbt in på honom och när gudarna fick syn på falken från Asgårds murar såg de örnen precis bakom honom. Gudarna började då samla träspån som de lade i en hög på muren. Precis när Loke nådde över murarna tände de lågor på spånen som slukade örnen. Så räddades Idun och hela gudasläktet med henne.

Men Tjatses dotter Skade ville hämnas faderns död och kom också till Asgård. De erbjöd henne då att hon fick gifta sig med någon av gudarna som vedergällning, men hon fick bara se på gudarnas fötter när hon valde man. Skade valde de vackraste fötter hon sett på en man och var säker på att hon valt den vackre Balder. Men Njord blev hennes framtida man. Hans fötter var vackrast eftersom han varje dag badade dem i havets vågor. Och när Loke fick Skade att le var avtalet slutet.