-
Kategorier
  • Landskap & Människor
  • Trosföreställningar
  • Forskning, rön & gamla ideal
  • Kult & Tradition
  • Bilder & Symboler
  • Runor
  • Sagor & Myter
  • Gestalter, platser m.m.
  • Sök

    Ur shoppen


    Forskning, rön och gamla ideal


    Här kan du läsa om forskning och resultat om de forna nordbornas ursprung, attityder och värderingar. Även de senaste århundradenas användning av forntida symboler förklaras.

  • Varifrån kom den fornnordiska befolkningen?
  • Vilka värderingar var viktiga i forntidens samhällen?
  • Hur var kvinnans ställning under forntiden?
  • Varför användes nordiska symboler i 1900-talets nazistiska rörelser?
  • Varifrån kom den fornnordiska befolkningen?

    De jägare-samlare som befolkade Norden under tidig stenålder hade sina rötter i dagens Mellanöstern. Ättlingarna vandrade vidare och befolkade med tiden allt nordligare delar av Europa för att till sist nå Norden. När bondesamhällena senare började etablera sig i Norden existerade de under de första tusen åren sida vid sida med jägar-samlarsamhällena.

    Med ny teknik arbetar forskare från Sverige och andra europeiska länder med att analysera DNA från den tidiga befolkningen i Europa för att förstå deras ursprung. En upptäckt som gjorts är att DNA från jägar-samlarna och bönderna skiljer sig åt markant. En omfattande analys på DNA från människor på tyska gravfält visade att deras förfäder kom från dagens Turkiet. Så småningom har dessa bondegrupper även befolkat Norden. Bland de senare upptäckterna (2013) hör att bönder som levde i Västergötland under stenåldern hade samma genetiska uppsättning som dagens sardinier.

    Men det tog inte slut där. Människor fortsatte under hela forntiden att flytta både till och från det område som idag kallas Norden. Folk invandrade från såväl syd som från öst, olika befolkningar och kulturer blandades och bildade nya former på olika platser. Detta var en ständigt pågående process, som gör att ingen homogen nordisk kultur existerade under denna tid.

    Vilka värderingar var viktiga i forntidens samhällen?

    Den mest centrala platsen för förhistoriens människor var hemmet och gården. Ordet Midgård, som var människornas hem i den nordiska mytologin, betyder ”gården i mitten”. Oavsett om man bodde i anslutning till andra gårdar eller på en ensam gård så var huset och dess närmsta omgivning (odlings- och betesmarken) den plats som majoriteten av människorna spenderade merdelen av sina liv på.

    Åtminstone under järnåldern hade familj och släkt större betydelse än individen hos människorna som levde i Norden under de tidiga århundradena. Arvet var den mest tillförlitliga vägen till egendom och vid oenigheter mellan individer backades dessa upp av respektive släkt. Om det gick så långt att någon dödade en annan hade den berörda släkten rätt att hämnas genom att ta ett liv i den skyldiges familj. Som släkt räknades dels de som var besläktade genom biologiska band, men då en familjemedlem gifte sig blev även den ingiftes familj en del av släkten. Familjerna blev alltså ganska stora till sist.

    De sociala normerna under asatrons tid kan man läsa om i Hávamál, Den höges sång, som finns med i den poetiska Eddan. Orden ska komma direkt från den vise Oden och ger råd om hur man ska förhålla sig till sin omvärld på bästa sätt. Dikten förespråkar mod, försiktighet då man besökte en annans hus och måttlighet i allt från mat- och dryckesvanor till hur mycket man pratade. En god egenskap enligt Hávamál är också gästvänlighet, vilket bekräftas i Adam av Bremens beskrivning av de nordiska folken, där särskilt folket i nuvarande Svealand utmärkte sig som extra generösa. Samtidigt råddes man välja sina vänner med omsorg och inte lita på vemsomhelst. Kort sagt uppmanades man behandla andra som de behandlade en själv.

    Sist men förstås inte minst värdesattes samspelet med gudarna, vilket tycks ha varit lika självklart som att äta och sova.

    Hur var kvinnans ställning under forntiden?

    I historieskrivningen har förhistorisk tid ofta framställts som mansdominerad och kvinnoförtryckande. Problemet med detta tankesystem är att mycket talar mot denna uppfattning, som snarare tycks ha med historikernas samtid att göra. De forskare som på senare år tagit av sig de patriarkala glasögonen har funnit tydliga tecken på att kvinnor och män levde mer jämställt än vad de gjorde efter kristendomens införande.

    Redan i gudasagorna upptäcker vi tecken på kvinnornas position, även om deras roll kanske har tonats ner av kristna historiker. Exempelvis finns nornorna, ödesgudinnorna som till och med har mer makt än den mäktige Oden. Vidare visar arkeologiska lämningar att det fanns både kvinnor och män som var rika. Åtminstone under vikingatid var kvinnan gårdens givna överhuvud, vilket symboliserades av att hon bar på en stor nyckel. Rollen var visserligen förlagd till hemmet, men som sagt om forntidsmänniskornas värderingar hade hemmet en mycket mer central betydelse då än vad det har idag. Hemmet och gården var tillvarons medelpunkt.

    Utöver detta finns en hel del arkeologiskt material, såsom vapen i kvinnogravar, som tyder på att sköldmörna från sagorna (kvinnliga krigare) även existerade i verkligheten. Åsikterna om detta går dock isär. En annan kvinna med stor betydelse i forntidens samhällen var valan eller völvan som du kan läsa om i avsnittet om sejd under sektionen kult och tradition.

    Varför användes nordiska symboler i 1900-talets nazistiska rörelser?

    Grunden till nazismen i Sverige skapades under 1800-talets början. Landet var splittrat av krig och förödelse och nederlaget var totalt då Ryssland erövrade Finland. Det var då man började drömma om något bättre och romantisera det storslagna riket – något som varit (i fantasin) och som måste återskapas. Förebilden för att kunna skapa denna nation blev den manlige vikingen och hans levnadstid i Norden.

    Under kommande århundrade adopterade nationaliströrelser vikingatida symboler som sina emblem. Vikingatiden förskönades i historieböckerna: de vita, starka, äventyrliga krigarna som erövrade världen. Forskare kritiserade vid början av 1900-talet skildringarna för att vara ensidiga. Man uteslöt helt enkelt forskning som inte gav anledning till fosterländsk stolthet. Kritiken påverkade dock inte skildringarna och den starkt överdrivna historieskrivningen behöll sin status ända till efter andra världskrigets slut.

    Källor:
    UU.se forskningsnytt
    Historiska.se – Vilka var vikingarna?
    DN.se – Nordens bönder kom från Turkiet
    Historiska.se – Vikingar: kvinnor
    Sydsvenskan.se – Vikingen - politiskt slagträ
    Diverse litteratur – se info om Nordisk-mytologi.se



    Stöd Nordisk-mytologi.se

    Nordisk-mytologi.se finns främst för att du med intresse för nordisk mytologi ska hitta information, men behöver trots allt betala för sin plats på nätet. Om du tycker om Nordisk-mytologi.se, bidra gärna med en slant via Donera-knappen så hjälper du till att bevara och utveckla sidan.







    ©2014 Nordisk-mytologi.se • Email: info@nordisk-mytologi.se Om Nordisk-Mytologi.se / Sitemap